Länsplan för regional transportinfrastruktur 2022-2033/2037 - revidering, yttrande

YTTRANDE UT
2021-03-11

Region Stockholm, Rotel
IVD nr RS 2021-0109
registrator.rlk@sll.se

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2022-2033/2037 - revidering, yttrande

Storsthlm är remissinstans och lämnar synpunkter på remissen utifrån Storsthlms roll som samverkansorganisation för Stockholms läns kommuner. Region Stockholm har begärt kompletteringar och uppdaterade beskrivningar av brister och behov i transportinfrastrukturen. Storsthlm yttrar sig inte i detalj om kommunernas val av objekt, vilket innebär att Storsthlm inte heller har några synpunkter kring kommunernas prioritetsordning och beskrivningar.

Sammanfattning av Storsthlms synpunkter

  • Storsthlm anser att länsplanen är av stor strategisk betydelse för länets
    utveckling. Region Stockholm kan med hjälp av de insamlade beskrivningarna
    av brister och behov i transportsystemet utveckla en länsplan som svarar mot
    de gemensamma intressen som finns kring regional utveckling och fortsatt
    stark tillväxt.
  • Storsthlm betonar betydelsen av att öka det ekonomiska utrymmet för
    infrastrukturinvesteringar, vilket är en gemensam utmaning för många parter i
    Stockholms län.
  • Storsthlm anser att redan beslutade och överenskomna satsningar behöver
    prioriteras och genomföras.
  • Storstlm anser att tvärförbindelser som binder samman länets olika delar och
    bytespunkter för kollektivtrafiken behöver prioriteras.
  • Storsthlm anser att det behövs kapacitetshöjande åtgärder för näringslivets
    transporter och kollektivtrafik, samt ökade möjligheter till hållbara resor och
    transporter.
  • Storsthlm anser att standarden behöver höjas för vägnätet i hela länet.
  • Storsthlm anser att det behövs stärkta förutsättningar för flygtrafiken med
    anslutande transporter.
  • Storsthlm bedömer att det behövs analyser för nationell nytta, regional nytta
    och transporteffektivt samhälle för att göra prioriteringar av åtgärder. Flera
    exempel på åtgärder med stora nyttor nämns i detta remissvar.

Beskrivning av synpunkterna

Storsthlm anser att länsplanen är av stor strategisk betydelse för länets utveckling.
Kommunernas utveckling med fler bostäder, mer service och fler arbetsplatser
förändrar behovet av transporter. Kommunerna och Region Stockholm har en
gemensam utmaning och gemensamma intressen av att förstärka den regionala
utvecklingen och bidra till en stark tillväxt. Stockholms län behöver en länsplan som
skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar och förutsägbar utveckling av
transporterna för människor och gods. De beskrivningar av brister och behov som
samlas in från kommunerna ger en god grund för den fortsatta processen med
länsplanen.

I tidigare behovsremisser har kommunerna angett ett stort antal objekt, vilket det inte
finns ekonomiskt utrymme för i länsplan eller nationell plan. Därför blir de
prioriteringar som görs under planprocessen mycket viktiga och betydelsefulla.
Storsthlm och kommunerna har stor förståelse för Region Stockholms svåra arbete med
länsplanen och dess ekonomiska begränsningar. När så småningom Regionen
sammanställt beskrivningarna av brister och behov så kommer det sannolikt visa sig att
behoven flerfaldigt överskrider länets möjligheter att finansiera åtgärderna. Storsthlm
betonar därför betydelsen av att öka det ekonomiska utrymmet för
infrastrukturinvesteringar.

I gällande länsplan finns namngivna åtgärder som behandlats i tidigare planprocesser. I
det långsiktiga arbetet med planering för regional och lokal utveckling behövs stor
transparens och framförhållning. Kommunerna behöver kunna lita på att tidigare
angivna objekt genomförs och att det skapas ekonomiska förutsättningar för att
finansiera de stora investeringarna i tvärförbindelser och kända flaskhalsar. Storsthlm
anser därför att redan beslutade och överenskomna satsningar behöver prioriteras och
genomföras.


Planeringen av infrastrukturen behöver i större utsträckning utgå från kommunernas
bedömningar av medborgarnas och näringslivets behov av kommunikationer och
transporter. Utbyggnaden av pendlingsmöjligheter, godstransporter och fritidsresor
behöver utvecklas samordnat och strategiskt. Infrastrukturplaneringen måste också
hänga ihop med bostadsbyggandet. Här finns eftersatta behov för att klara god
framkomlighet och rimliga restider i både befintliga och planerade bostadsområden och
det måste få stort genomslag i både länsplan och nationell plan.
Omställningen till ett mer hållbart transportsystem förutsätter en kombination av
satsningar på ny infrastruktur, cykel- och kollektivtrafik, båttrafik och åtgärder för
mobility management. Satsningarna behövs för att förändra beteenden och transportval
mot ökad hållbarhet. Befintlig infrastruktur behöver användas mer effektivt. Satsningar
på ny infrastruktur behövs för att stärka tillgängligheten. Stockholms län behöver
bindas samman med ett attraktivt och robust system för kollektivtrafik. Standarden på
länets vägnät behöver utvecklas så att hela Stockholmsregionen kan vara livskraftig. I
de delar av länet där t ex kollektivtrafik och elektrifiering har svårt att räcka till behöver
vägnätet förbättras så att människor kan ta sig till och från sin bostad med bil.

Storsthlm ser därutöver ett behov av att lyfta några områden i prioriteringarna för
länets infrastrukturutbyggnad:


• Tvärförbindelser som binder samman länets olika delar
• Bytespunkter för kollektivtrafiken
• Kapacitetshöjande åtgärder för näringslivets transporter och kollektivtrafik
• Ökade möjligheter till hållbara resor och transporter
• Höjd standard för vägnätet i hela länet
• Stärkta förutsättningar för flygtrafiken med anslutande transporter

Det fortsatta arbetet med att prioritera åtgärder måste i högre grad baseras på
nyttoanalyser. Stockholms läns betydelse som tillväxtmotor och transportnod för såväl
flyg-, väg- och tågtransporter bör väga tungt i sådana nyttoanalyser. Storsthlm bedömer
att det finns tre nivåer av nyttoanalyser:

  • Nationell nytta. Stora projekt som har nationell nytta för medborgare och
    näringsliv. De bidrar till ekonomisk tillväxt, effektiva transporter och hög
    tillgänglighet. Exempel på projekt med nationell nytta i Stockholm län är
    förstärkt infrastruktur för att öka tillgänglighet och framkomlighet till Arlanda.
    För att hantera möjligheter och brister relaterade till Arlanda behövs en
    Arlandaförhandling. Ytterligare ett exempel på projekt med nationell nytta är
    en förstärkning på väg E4 genom en ny passage av Södertälje kanal. Passagen
    är en förutsättning för att minska sårbarheten och öka framkomligheten på den
    väg som binder samman Stockholm med hela södra Sverige.

 

  • Regional nytta. Projekt som bygger ihop regionen tvärkommunalt och
    utvecklar effektiva transporter i länet. En stärkt kapacitet i vägsystemet ökar
    framkomligheten och pålitligheten för godstransporter. Nya kopplingar för
    kollektivtrafiken i form av stombussar, kan binda ihop länet i nya relationer för
    arbetspendling. Det ger kapacitet som avlastar de centrala delarna och ökar
    möjligheterna att resa mellan olika målpunkter inom länet. Exempel på projekt
    med regional nytta i Stockholm län är exempelvis Tvärförbindelse Södertörn.
    Tvärförbindelser behövs för att binda ihop de olika delarna av regionen och
    stärker strukturen med de regionala stadskärnor vilket innebär att både
    bostadsbyggande och arbetsmarknad stärks. Tvärförbindelser är avgörande för
    nödvändig kollektivtrafik samt att trafiksystemet blir mer robust. Ett annat
    exempel är att stärka nord-sydliga förbindelser för att avlasta de centrala
    delarna. Ytterligare exempel på regionalt betydelsefulla projekt är
    kapacitetsförstärkning av Norrortsleden vid Löttingetunneln och breddning på
    E18 Rosenkälla - Brottby – Söderhall vilket krävs och för att hantera ökade
    trafikmängder då Förbifart Stockholm öppnas. Även tunnelbaneutbyggnaden i
    kommunerna Stockholm, Solna, Järfälla och Nacka är nödvändiga för
    regionens tillväxt.

 

  • Transporteffektivt samhälle. Projekt som ökar samhälls- och klimatnyttan. De
    bidrar till minskad trängsel, stärker mänsklig gemenskap och minskar
    koldioxidutsläppen. Projekt som bidrar till förbättringar av samhällets
    funktioner genom ökad andel kollektivtrafik på land och vatten, lägre
    förbrukning av drivmedel och förbättrad framkomlighet. Projekten främjar
    välstånd, trygghet eller folkhälsa. Exempel på projekt för ett transporteffektivt
    samhälle i Stockholm län är satsningar på elektrifiering och tekniska
    innovationer, kollektivtrafik och cykelinfrastruktur. Utbyggnad av elvägar för
    tung trafik är ett bra exempel tillsammans med en utbyggnad av
    laddinfrastruktur för personbilar och övrig fordonstrafik. En satsning på större
    bytespunkter krävs för att öka kollektivtrafikens effektivitet och
    konkurrenskraft till exempel Slussen, Gullmarsplan, Flemingsberg, Nacka
    bussterminal och Solna station. För att öka förutsättningarna för hållbara
    godstransporter, genom en överföring av gods från vägtransporter till sjöfart
    och järnväg, krävs förbättrade järnvägsanslutningar till hamnarna i Stockholm
    län.

Det finns en rad åtgärder och infrastrukturlösningar som är angelägna och av stor
betydelse för enskilda kommuner och/eller mellankommunala samarbeten. Dessa
kommer att föras fram i särskild ordning av berörda parter.

Visa cookie-information