Den gemensamma gymnasieregionen igår, idag och imorgon  

Gemensam gymnasieregion / 6 maj 2024

År 2001 togs det första steget till en gemensam gymnasieregion i Stockholm. Mycket har hänt sedan dess, och nu har Lena Dahlstedt, senior rådgivare på Storsthlm, tagit fram en rapport om gymnasieregionens historia.  

– Tydlig inriktning och samsyn kring målen, gemensam utvecklingskraft, stort tålamod och långsiktighet är några framgångsfaktorer bakom utvecklingen och samarbetet i gymnasieregionen. Nära och kontinuerligt samspel mellan politiker och tjänstepersoner i kommunerna och medarbetarna i Storsthlm har gjort det möjligt, säger Lena Dahlstedt. 

Lena har en gedigen bakgrund som bland annat stadsdirektör i Nacka.

Hon är i grunden lärare i företagsekonomi och matematik, och har arbetat som lärare och skolledare på gymnasiet och inom eftergymnasial utbildning. Dessutom har hon nästan tio års erfarenhet i Skolverket som undervisningsråd och regionchef för Stockholms län.    

Syftet med rapporten är att beskriva historiken så att man förstår varför vi samarbetar inom den gemensamma gymnasieregionen och vad det innebär. Förhoppningsvis kan den också fungera som en gemensam plattform inför kommande års utveckling. 

Hur har gymnasieregionen gynnat våra elever? 

 – Alla ungdomar i hela länet har fått möjlighet att välja den utbildning de helst vill ha, utifrån sina egna intressen och förutsättningar, till exempel meritvärde och oavsett var de bor i länet. De har fått valfrihet på riktigt.

Antagningskansliet i nära samarbete med alla skolor har gjort det möjligt och enkelt för eleverna att välja skola och program, säger Lena Dahlstedt. 

Den gemensamma gymnasieregionen och valfriheten har också gynnat elevernas resultat. Fler klarar utbildningen allt bättre och inom tre år. Fler går också vidare till studier eller arbete efter avslutad utbildning. 

Hur kan gymnasieregionen utvecklas? 

– Jag tror på fortsatt utveckling av den gemensamma gymnasieregionen både för elevernas skull och för näringslivets behov. Primära samverkansavtal behöver tas fram i höst med några tydliga mål som kan ge riktning framåt. Bättre samspel behöver utvecklas mellan alla huvudmän, kommunala och fristående, när det gäller planering och dimensionering av utbudet. Samspelet med näringslivet behöver också utvecklas. 

Lena Dahlstedt säger att alla parter behöver arbeta för att göra yrkesutbildningarna mer attraktiva så att fler elever vill söka dem. Hon menar att näringslivet och arbetsgivarna behöver vara mer aktiva, studie- och yrkesvägledningen behöver utvecklas och skolorna behöver utveckla bättre yrkesutbildningar. 

Hur tror du att framtiden för våra gymnasieelever ser ut? 

– Intressant fråga, särskilt i dessa tider med ekonomisk oro och krig på flera håll. Jag tror ändå att framtiden är ljus för våra ungdomar. De kommer att göra kloka val, det brukar de göra visar forskarna. De väljer ofta utbildningar och yrkesvägar som kommer att vara bra i framtiden. Fler väljer idag försvaret, rymden och AI, andra väljer ekonomi, natur och miljö. De skapar sin egen och vår gemensamma framtid! 

Läs Storsthlms rapport Bakgrund och utveckling av gemensam gymnasieregion i Stockholms län

Läs om Storsthlms arbete med den gemensamma gymnasieregionen. 

 

Aktuellt inom den gemensamma gymnasieregionen 

Översyn av prislistan 

Storsthlms styrelse föreslår varje år programpriser för gymnasiet i den gemensamma gymnasieregionen. Prislistan fastställs sedan av respektive kommun.  

Just nu pågår på kansliet därutöver ett stort översynsarbete, på uppdrag av styrelsen. Kansliet ska se över gymnasieprislistans modell samt föreslå en reviderad modell. 

Översynen förväntas belysa följande områden;  

  • Beredningsprocessen på Storsthlm.  
  • Socioekonomisk fördelning och strukturtilläggets konstruktion och nivå. 
  • Kommuner som är nettoleverantörer med stort söktryck.   
  • Utbudet i regionen av yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. 
  • Effekter och eventuell kompensation för höga hyror och för skolhuvudmän som bygger ut.  
  • Beräkningsprinciper  

Översynen ska beakta att cirka 50 procent är fristående respektive kommunalt drivna gymnasieskolor. 

Översynen sker i nära samarbete med kommunernas politiker och tjänstepersoner. Förslagen sammanställs i en rapport till styrelsen som väntas fatta beslut i mitten av juni. Vid samma möte sker beslut om rekommendation för programpriser 2025. 

Regional dialog 

Den 24 maj hålls en regional dialog där fristående och kommunala huvudmän bland annat kommer att diskutera hur vi tillsammans når framgång inom dimensionerings- och planeringsarbetet inom gymnasieskolan.  
 
Samtidigt släpps den tionde upplagan av gymnasiebehovsrapporten.  Den ger en samlad bild av hur många elever i Stockholmsregionen som börjar gymnasiet, hur de rör sig under utbildningstiden och hur många som tar examen. 

Visa cookie-information